Våra extra besättningsmedlemmar, Ewa Krylander och Gunilla Larsson eller ”konsulterna” som de döpte sig till, mönstrade på i Inverness vid Kaledonska kanalens mynning. Det blev inte många timmars sömn innan vi kastade loss, slussade ut och satte kurs mot Buckie. Ewa, som gillar att segla, njöt till fullo av seglingen!
Väl framme visade sig hamnen vara byggd bara för fiskebåtar men skottarna är som alltid snälla och vänliga och anvisar oss en plats vid den höga kajen och Gunilla kollade snabbt in om det fanns frälsarkransar. Vid lågvatten är det många meter ner till vattnet.
Dagen efter blåser det kraftiga vindar och vi beslutar oss för att stanna en extra dag i den slumrande staden Buckie! Ewa, Gunilla och Lena åker till Strathisla distillery för att studera whiskyframställning.
Gunilla, som älskar whisky, uppskattade nog smakprovningen mest. Vi andra drack pliktskyldigt upp, även Ewa som tog det som en snaps när guiden tittade bort, ”annars får jag aldrig i mig det här”.
Dagen efter kastar vi så loss med 2 dygns segling framför oss. Det blir en skön överfart till Norge med bokläsning och gennakersegling.
Plötsligt bryts tystnaden av besökare vid båten. Ett flertal delfiner leker kring båten och kameran åker upp igen. Tänk att dessa djur är sååå mysiga att få besök av när man seglar och på dess breddgrader, vilken överraskning!
Strax dök nästa överraskning upp. Som många känner till ligger det många oljeplattformar på väg till Norge. Vi passerade ett flertal och plötsligt upptäcker vi en orange gummibåt som sätter kurs mot oss i full fart. Oj, gick vi för nära, var vår första tanke tills de två killarna i båten kom upp bredvid oss. Över räcker de oss en hink full med dricka, tidningar och en färsk ananas!
Vi gör ett kort stopp i Mandal, Norge efter 2 dygn för att därefter ta en sista nattsegling till Kosteröarna utanför Strömstad. Den här gången visade sig inte vädrets makter vara med oss. Fulla seglarställ åkte på i den blöta och kalla vinden. Skidvantarna åkte på och vi var flera som tittade med avund på Ewa som hade med sig dessa.
Nästa dag kommer vi fram till Nordkoster och svensk mark. Det känns nästan lite overkligt att vara tillbaka igen. Här rullar livet på som vanligt och vi som har så många upplevelser och minnen med oss hem. Det känns kul och skönt att vara hemma igen men samtidigt lite overkligt. Har vi verkligen varit ute på havet ett helt år?
Tack Ewa och Gunilla för ett underhållande och roligt sällskap den sista biten till Sverige.
